1600-talet

Karlshamn under 1600-talet var en stad i förändring. Som bekant tillföll Blekinge Sverige efter freden i Roskilde 1658 och staden Karlshamn fick sina stadsprivilegier 1664-66-68, efter detta växte staden successivt mycket tack vare skattelättnader och stadens placering som utskeppningshamn. Stadsprivilegierna innebar att Karlshamn blev en så kallad stapelstad med rätt att bedriva import och exporthandel och för att locka investerare till bygden befriades man från tullavgift vid försäljning av lantvaror inne i staden i tio år (den så kallade lilla tullen). 


Snabbt byggdes en skans och ett skeppsvarv på Boön och på Frisholmen började man bygga ett kastell. Det var först efter skånska kriget (1676 – 1679) man fastslog att Karlshamn var för osäkert och olämplig plats för en örlogshamn varpå Karl XI skiftade fokus till Trossö (Karlskrona). 


Kronan hade svårt att lita på folket i de nya provinserna (observera att Blekinge ej blev ett erkänt Svenskt län förrän 1683) och införde det ständiga båtmanshushållet i Blekinge då man omplacerade 1 350 finska båtsmän till Blekinge. Dessa flyttade från den sydfinska kusten med fruar och barn till ett område som då hade en mantalsskriven befolkning på drygt tiotusen personer. Av dessa båtsmän placerades omkring 250 i Bräkne härad och hälften av dessa hamnade i Asarum. För att få det blekingska folket att gå med på denna förflyttning av människor presenterade man vidare skattelättnader.


Livet i Karlshamn var trots skattelättnader och investerare tufft under 1600-talet. Under skånska kriget besökte danskarna staden två gånger; 1676 då de intog kastellet på Frisholmen och 1678 då de landsteg strax öster, vid Sandvik, med en styrka som snabbt avancerade och brände gårdar och hus. Båda gångerna drevs danskarna tillbaka av svenska trupper. 


Den stora näringen i staden under slutet av 1600-talet var tobakspinnerierna. 1699 nämns tre tobakshandlare vilkas råmaterial i huvudsak importerades från Holland. Den stora av dessa var Peter Mesterton som beviljades privilegium att anlägga ett tobaksspinneri 1689, denna Peter är även officiellt den andra i Sverige att få tillstånd att odla egen tobak 1730 (även om han började långt tidigare - se plantagen på grundritningen från 1600-talet).


Att vara kvinna på 1600-talet var att leva efter Bibeln. Det viktigaste i livet var att vara en trofast hustru. Fritid och egen vilja existerade inte i de lägre samhällsklasserna. Det gällde även att passa sig för vad man sa eller hur man agerade offentligt eftersom häxprocessen drog genom landet. Trots kvinnans lägre ställning kunde kvinnor ur de högre klasserna driva gods och handel (ofta i hemlighet med mannens underskrift) men någon var ju tvungen att få gården att gå runt när mannen var ute i fält.    


Källor:

Samtliga bilder från Karlshamns museums arkiv

Karlshamns historia Del I

Kustbygd och centralmakt 1560–1721, Helsingfors av Nils Erik Villstrand

Svenska flottans historia, andra bandet, Malmö 1943

https://tobakshistoria.com/?portfolio=mesterton-peter

 https://k-arv.se/qrpages/969

Grundritning av Karlshamn ~1600-tal.

Båtsmän i Asarum (Mönsterslätten) sent 1800-tal.

Danska belägringen av Carlshamn 1676 av E. Dahlberg 1677